Bo Widerberg

Bo Widerberg, son till konstnären Arvid Widerberg och Greta Widerberg, började sin karriär som författare. År 1952 kom hans första roman, ”Hösttermin”. Samma år blev hans av Bonniers utgivna novellsamling ”Kyssas” en bestseller. Hans mest framgångsrika bok blev ”Erotikon” (1957), romanens titel kommer från Mauritz Stillers stumfilmsklassiker ”Erotikon” (1920). Bo Widerbergs sista roman är ”Den gröna draken” som publicerades 1959 och är en satir över reklamväsendet. Boken filmatiserades av Widerberg själv med namnet ”Heja Roland!” (1966).

Bo Widerberg - Film i BåstadÅr 1962 kom Widerbergs debattbok ”Visionen i svensk film”. Widerberg var kritisk till den film som hade gjorts i Sverige, inte minst var han kritisk till Ingmar Bergman som han kallade ”vår andes dalahäst i världen”, och dennes filmer som han liknade vid ”… en exportvara fylld av ohöljd exotism”. Essäsamlingen gjorde att han fick prova på att regissera egen film.

Widerberg långfilmsdebuterade med ”Barnvagnen” (1963) med kollegan Jan Troell som fotograf, och samma år kom ”Kvarteret Korpen” (1963), den bästa svenska filmen genom tiderna enligt många kritiker, bägge med Thommy Berggren i huvudrollen. Med honom gjorde han flera filmer, bl a den amerikanska filmen ”Joe Hill” (1971).

Stor internationell uppmärksamhet fick filmen ”Elvira Madigan” (1967), och den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Pia Degermark fick pris som Bästa skådespelerska vid Cannesfestivalen det året. Uppmärksamhet fick också ”Ådalen 31” (1969) om Ådalshändelserna där demonstranter sköts ihjäl av militär i Ådalen 1931. Filmen blev också belönad med Guldbaggen.

Bo Widerberg - Film i Båstad”Mannen på taket” (1976) är en tidig ”Beck”-filmatisering och en banbrytande svensk kriminalfilm, bland annat känd för sin komiskt luttrade polisdialog och helikopterkraschen på Odenplan. År 1984 kom ytterligare en kriminalfilm, ”Mannen från Mallorca” (1984), den här gången efter romanen ”Grisfesten” (1978) av Leif GW Persson.

Ännu en Guldbagge och Silverbjörnen vid Berlins filmfestival fick hans sista långfilm ”Lust och fägring stor” (1995) om en lärarinnas förbjudna kärleksrelation med en elev, spelad av sonen Johan Widerberg. Filmen blev också nominerad för en Oscar som Bästa utländska film. Widerberg har även regisserat teater, bland annat på Dramaten och Malmö Stadsteater, förutom TV-teater för SVT.

 

Litterära verk

Kyssas, novellsamling (1952)
Hösttermin, roman (1952)
På botten av himlen, roman (1954)
Skiljas, radioteaterpjäs (1955)
Kejsaren av Capri, noveller (1955)
Erotikon, roman (1957)
Den gröna draken, roman (1959)
Visionen i svensk film, debattbok (1962)

Teateruppsättningar

Zoo story, Stockholms stadsteater (1964)
Paria, Stockholms stadsteater (1964)
Balansgång, Dramaten (1967)
Purpurdamm, Dramaten (1968)
En handelsresandes död, SVT (1979)
Sista sommaren, Dramaten (1981)
Missförståndet, SVT (1981)
Linje lusta, SVT (1981)
Juno och påfågeln, Dramaten (1982)
Efter föreställningen, Folkteatern Göteborg (1987)
En far, SVT (1988)
Vildanden, SVT (1989)
Hebriana, SVT (1990)
Ingen går fri, Malmö stadsteater (1990)
Efter föreställningen, SVT (1992)
Dans under fullmåne, Malmö stadsteater (1992)
Tre systrar, radioteatern (1994)

Filmer

Pojken och draken, kortfilm (1963)
Barnvagnen, långfilm (1963)
Kvarteret Korpen, långfilm (1963)
Kärlek 65, långfilm (1965)
Heja Roland!, långfilm (1966)
Elvira Madigan, långfilm (1967)
Den vita sporten, medregissör, långfilm (1968)
Ådalen 31, långfilm (1969)
Tvåbarnsmor, väntande hennes tredje, sjuminuters intervjufilm med skådespelerskan Vanessa Redgrave (1970)
Joe Hill, långfilm (1971)
Fimpen, långfilm (1974)
Mannen på taket, långfilm (1976)
Victoria, långfilm (1979)
Mannen från Mallorca, långfilm (1984)
Ormens väg på hälleberget, långfilm (1986)
Lust och fägring stor, långfilm (1995) 

Filmat synops

Polare, långfilm (1976). Regi Janne Halldoff, synops Widerberg.